Simon

Jag heter Simon och för fem år sen flydde jag från Ghana. För tre år sen kom jag till Sverige för att söka asyl, men fick avslag. Ungefär samtidigt som jag fick utvisningsbeskedet från Migrationsverket fick jag sjukdomsbeskedet från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Jag hade sökt vård eftersom jag fick allt svårare och svårare att använda mina händer ordentligt. Det visade sig att jag har ALS. Men trots att jag har en sjukdom som gör att jag kommer dö inom bara några år vill Migrationsverket utvisa mig till Ghana där jag varken har någon familj, vänner eller någon möjlighet att få den vård jag behöver.

Simon

Illustration: Anna Birgitta Fredriksson.

Det var efter att min pappa hade dött och min mamma hade blivit bortförd som jag flydde från Ghana. Jag har inga syskon så jag stod helt utan familj och flydde först till Libyen där jag bodde i ungefär två år. När oroligheterna bröt ut i landet blev jag tvungen att fly igen. Jag flydde från inbördeskrigets Libyen till Sverige i hopp om asyl, som Migrationsverket avslog.

Men efter att jag fått besked om att jag har ALS skrev jag till Migrationsverket att min sjukdom utgör ett hinder för utvisningen, ett så kallat verkställighetshinder. Sjukdomen gör ju att alla mina muskler förlamas gradvis tills de slutar fungera. Idag måste jag anstränga mig för att prata, jag kan inte använda mina händer och det är svårt för mig att gå. Jag har ingen aning om hur länge min kropp kommer att fungera. ALS är en obotlig sjukdom och till och med de muskler som krävs för att andas kommer att förlamas inom bara några år.

Men Migrationsverket tycker inte att sjukdomen är något hinder för utvisningen. De säger att det inte är något problem för mig att flygas ner till Ghana. Men vad ska hända när jag väl är i Ghana? Det bryr de sig inte om. De struntar i att jag varken har familj eller vänner i Ghana. Men hur ska jag klara mig utan någon som kan hjälpa mig? Jag har inte ens någonstans att bo. ‘

Dessutom kommer jag inte kunna få den vård jag behöver. Migrationsverket säger att det finns ALS-vård i Ghana, men jag kommer varken ha råd eller möjlighet att få den vården. Men Migrationsverket säger att det inte spelar någon roll. För dem räcker det att jag kan transporteras utan att dö och att det finns något slags vård i Ghana, oavsett om den finns tillgänglig för mig, för att de ska bortse från att jag är dödligt sjuk.

Nu har min advokat och jag har skrivit ett brev till EU-domstolen och jag hoppas verkligen att de tar upp fallet. Det går nämligen inte att överklaga Migrationsverkets beslut vad gäller verkställighetshinder om det gäller just sjukdomar. Så det enda jag kan hoppas på är att EU-domstolen tar upp det eller att Regeringen ska göra något åt utvisningen.

Om jag utvisas till Ghana kommer jag att dö snart. Jag kommer inte att få något stöd från den ghananska staten, ingen hjälp alls. Här i Sverige har jag vänner och familj som kan hjälpa mig och det finns bromsmediciner och vård som gör att jag kan få ett värdigt liv. I Ghana kommer jag inte ha något av det. Jag kommer att dö, förstår ni det?

Inför varje publicering av en berättelse brottas vi på flyktingarna.se med de svårigheter detta innebär. Att berätta om sina asylskäl och sin asylprocess kan innebära risker. Detta informerar vi om. Vi använder ibland alias och tar bort uppgifter som kan medföra fara för någon som vi inte haft kontakt med. I övrigt är det upp till den som berättar att avgöra vad den vill berätta eller inte. Simon har valt att berätta under sitt riktiga namn.

Kommentar av Flyktingarna.se

På sin blogg klargör Louise Dane rättsläget och den bedömning som Migrationsverket har gjort om så kallat verkställighetshinder. Läs här.

För att få stanna i Sverige på grund av sjukdom etc krävs synnerligen ömmande omständigheter. Det är en väldigt hög ribba och ett par partier vill att den sänks till särskilt ömmande omständigheter. En sådan förändring gjordes nyligen för barn. I kommentarerna nedan kan ni läsa mer.


Vad säger politikerna?

”Begreppet ‘synnerligen ömmande omständigheter’ har tolkats mycket snävt och för att bryta denna inhumana praxis bör lagen ändras till att gälla ‘särskilt ömmande omständigheter’. Detta bland annat för att förhindra avvisningar av apatiska barn.
– Vänsterpartiet om sin flyktingpolitik på partiets hemsida

”Med formuleringen ‘särskilt ömmande omständigheter’ kommer lagen inte längre vara det nålsöga det har blivit idag. Det är en stor seger för oss i Folkpartiet som länge arbetat för en mer liberal asylpolitik. Men det är framför allt en seger för alla de barn som trots oerhört tuffa omständigheter vad gäller hälsa, situation i hemlandet och långvarig vistelse i Sverige riskerat att få avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.”
– Hans Backman och Ulf Nilsson, FP, på folkpartiet.se.

”För Miljöpartiet är det helt självklart att vara ett konstruktivt parti som för politiken framåt och arbetar för konkreta förbättringar. Vi har stora visioner och arbetar metodiskt med att ta steg i rätt riktning. Vi tar oss mot vårt idealsamhälle genom att beta av reform efter reform åt rätt håll. Att fler utsatta barn får stanna är ett viktigt steg. Ett steg så långt från kosmetika man kan komma.”
– Maria Ferm, Mp, på Flyktingbloggen.

”Fi ska verka för en betydligt generösare tolkning av begreppet synnerligen ömmande omständigheter. Utlänningslagen ska ändras så att övergrepp mot kvinnor som begåtts i samband med flykten eller under tiden som asylsökande eller papperslösa i Sverige, bedöms som tillräckliga skäl för att anse att det råder synnerligen ömmande omständigheter.”
– Feministiskt initiativ om asylrätt, på partiets hemsida.


Mer läsning