Flyktingarna

Berättelser från en annan del av verkligheten

Tweets by @Flyktingarna
  • Berättelser
  • Vittnesmål
  • Pågående och aktuella fall
  • Dikt
  • Tidslinjer
  • REVA
  • Gränslöst EU
  • Flyktingarnas vänner
  • Om oss
  • Hem

Om Therese Leonore Johansson

När jag gick i grundskolan var geografi mitt sämsta ämne. Jag tyckte att kartländernas oregelbundna, kantiga former såg ut som misslyckade pannkakor och en gång satte jag ut Sverige fel på en blindkarta över norden. När vi frågade vår lärarinna om varför det var viktigt att veta var länderna låg och vilka färger det var på flaggorna så svarade hon att det kunde vara bra att veta om en till exempel skulle ut och resa. Jag brydde mig inte så mycket om att resa.

Jag vet inte hur gammal jag var när jag förstod att strecken på kartorna kunde döda, eller när jag lärde mig vad ordet Flykting betyder. Kanske vet jag det fortfarande inte, kanske kan bara de som tvingats fly och som vet ordet med kroppen verkligen veta. Min pappa flydde från Kurdistan i slutet på 80-talet. Fast på kartorna står det ”Irak”. När min mamma var liten kallade de henne för ”jävla grekunge”, fast hon var inte grek, min mormor växte upp i Nazityskland och morfar var svensk. Och förresten kunde min mamma inte förstå vad det skulle vara för fel på att vara grek. Mormors bästa kompis när hon var liten var judinna. Vi tror inte att hon och hennes familj lyckades fly.

Killen som jag gillar och som gillar mig är ensamkommande från Afghanistan och några av mina närmaste vänner är papperslösa. När jag skriver dikter och när jag skriker slagord så gör jag det för att jag inte står ut med hur vår kollektiva smärta river i oss. Den svenska och europeiska flyktingpolitiken, som tvingar människor att fortsätta vara på flykt eller leva i papperslöshet hela sina barndomar och ibland hela sina liv och som faktiskt dödar, är ett gemensamt sår som bara blöder och blöder.

Jag heter Therese, jag är snart 23 år och jag skriver dikter om flykt och om att inte få vara framme och hemma i Sverige.

De ekar mellan Sveriges väggar

28 maj, 2014

De ekar mellan Sveriges väggar rösterna från en våldsam deportation: – Jag har hört mycket om mänskliga rättigheter, men jag vet inte, var är de nu? – Min fru har ingenting, kan ni snälla hjälpa min fru om de skickar mig tillbaka? – Varför behandlar de oss såhär, är vi inte människor, har vi dödat […]

Arkiverad under: Dikt

Förvaret ligger utanför tiden

16 april, 2014

Förvaret ligger utanför tiden det äter tid Maskingatan 4 det är ett veck i rummet som slukar människor de sugs in där och sen när Sveriges svulstiga mage dallrar av skratt då förbyts vecket i en valk och människorna  spottas ut igen slungas iväg ända till andra sidan jordklotet Sverige är en fet baby som […]

Arkiverad under: Dikt

En man står i lågor

9 april, 2014

En man står i lågor inne på migrationsverket men bara för att hans hjärta redan brunnit alldeles för länge hans bröstkorg är ett likbål för brustna drömmar svarta lågor slickar och äter  honom inifrån samtidigt som ni släcker  honom med pulversläckare  på utsidan om ni inte först hade  släckt allt hans hopp så hade ni […]

Arkiverad under: Dikt

Förvaren utlagda på entreprenad

2 april, 2014

Förvaren utlagda på entreprenad om det ska klirra i kassorna får man spara på allt fullbelagt  en tom säng kostar men sjukvård kostar mer – please please I need to see  doctor now en man med sina händer pressade mot tinningarna kastar sig ner  mot golvet  omfamnad av sin ensamhet kramad av migrän huggen i […]

Arkiverad under: Dikt

Sertralin 1, 2, 3, 30

26 mars, 2014

Sertralin 1, 2, 3, 30 kramper, kräkningar, ångest, smärta kanske stannar hans hjärta säger någon ambulansen får inte komma fram han är frisk nog att deporteras frisk nog att dö i ett annat land när han väl är framme är vårt ansvar slut Snälla snälla jag kan inte ni förstår inte talibanerna… snälla snälla nej […]

Arkiverad under: Dikt

Det finns historier som sliter sönder

19 mars, 2014

Det finns historier som sliter sönder  både den som berättar  och den som lyssnar det finns ärr breda som motorvägar på kroppar som aldrig vilar Det finns pojkar som vandrat  så länge att de  blivit gamla Det finns en mamma som burit sin trasiga pojke från Faryab till Kabul och från Kabul över gränsen till […]

Arkiverad under: Dikt

Lagen är lagen

12 mars, 2014

Lagen är lagensäger folk till mig ibland– ett avslag betyderatt du ska hem. Punktdet måste respekteraspunktäven om det inte skulle finnasnågot hem kvarPunkt Javisst, lagen är lagendet är ju klartmen lagen kan ha feldet har den haft förut Du måste vara mer förlåtandesäger de till mig ibland– Att göra politik är svårtsäger deoch pumpar in […]

Arkiverad under: Dikt

En man flög upp till himlen

7 mars, 2014

En man flög upp till himlen häromnatten han låste en extra dörr om sig inne på migrationsverkets låsta förvar lade en lina runt halsen och flög iväg – det är en etisk fråga sa verksamhetschefen – vi kan inte bestämma vem som vill leva och vem som vill dö sa verksamhetschefen Men vem kommer egentligen […]

Arkiverad under: Dikt

  • Berättelser
  • Vittnesmål
  • Pågående och aktuella fall
  • REVA
  • Tidslinjer
  • Flyktingarnas vänner
  • Om oss
  • Kontakt
  • Hem
Flyktingarna.se är partipolitiskt, organisatoriskt och religiöst obunden och vill vara ett komplement till det starka engagemang som redan finns och som du bland annat kan ta del av under rubriken ”Flyktingarnas vänner”.

Copyright © 2023 · Logga in