Jag heter Ntamahungiro. Jag är 30 år gammal och föddes i Burundi. Burundi är i krig sedan 13 år tillbaka, och jag flydde efter att ha sett mina föräldrar och syskon bli mördade framför mina ögon. I Burundi lämnade jag min fru och vårat barn.
Jag kom till Sverige 2006 och nekades asyl. Jag fick ingen tolk som talade kirundi, mitt modersmål, utan jag fick prata franska. Jag tror att jag inte fick asyl på grund av att vi inte förstod varandra. Jag skrev inte på pappren om frivilligt återvändande eftersom jag var rädd att åka tillbaka. Jag hade ångest och sorg, och sökte hjälp på sjukhus många gånger, men ingenting hjälpte. Jag gick under jorden av rädsla att bli deporterad, och levde som gömd i några år.
2009 kontaktade polisen mig och berättade att jag skulle utvisas. Jag gick med på detta, och fick veta att det skulle dröja en månad. Det var i januari, och jag väntade hela året, men det blev aldrig någon utvisning. Under 2009 organiserade sig burundier i Sverige och arrangerade demonstrationer för att få omvärlden att hjälpa dem och att få krigsbrottslingarna i Burundi dömda i en internationell domstol. Ingen som begått krigsbrott i Burundi har ställts inför rätta – tvärtom är det många av dem som sitter på regeringspositioner, och på polisens och säkerhetspolisens högre tjänster idag. Human Rights Watch har skrivit en rapport om läget i landet som beskriver att det inte är bra [läs rapporten här].
Demonstrationerna pågick på flera platser i Sverige samtidigt och fick uppmärksamhet i media. Efter demonstrationerna så förbjöd USA vissa högt uppsatta personer att besöka USA, eftersom de är skyldiga för brott mot mänskliga rättigheter och aldrig ställts inför rätta.
Det finns en avis de recherche utställd på mig – en handling som betyder att vem som helst som ser mig ska arrestera mig och överlämna mig till polisen. Det står att jag eftersöks av interna säkerhetsskäl, att jag är en farlig man. De vill straffa mig för att jag har kritiserat regeringen, för att jag varit med och arrangerat demonstrationer för att omvärlden ska ingripa och ställa de som begått krigsbrott inför rätta.
Jag är rädd att bli utvisad till Burundi. Alla som kritiserar regimen blir mördade eller fängslade. En agent från Burundis regering hittades i Örebro, där han höll på att dokumentera alla burundier i Sverige. De kartlägger oss [läs mer här].
Därför har jag nu sökt ny asyl i Sverige. Jag hade ett möte på Migrationsverket i april, där jag fick berätta vad som hänt, och jag gav dem pappret som visar att jag är efterlyst. Sedan dess har jag inte hört någonting ifrån dem. Jag hoppas att Migrationsverket ger mig asyl den här gången. Jag skulle vilja få kontakt med någon som kan hjälpa mig i kontakten med Migrationsverket.
[På morgonen den 21 september nås vi av beskedet att Ntamahungiro fått avslag på sin ansökan. Hans vädjan om hjälp i kontakten med Migrationsverket är nu än mer akut. Nu behöver han hjälp med att skriva överklagan och det vore mycket värdefullt att få kontakt med någon som talar kirundi. Skriv till info@flyktingarna.se så kan vi förmedla kontakt.] ●Då Ntamahungiro tar en risk genom att gå ut med sin berättelse har vi av respekt för honom publicerat hans berättelse så ordagrant som möjligt med minimal redigering. De förändringar som skett har gjorts med hans godkännande. Ntamahungiro, som på kirundi betyder ungefär ”det finns ingenstans att gömma sig”, heter egentligen något annat. Inför varje publicering av en berättelse brottas vi på flyktingarna.se med de svårigheter detta innebär. Att berätta om sina asylskäl och sin asylprocess kan innebära risker. Detta informerar vi om. Vi använder alias och tar bort uppgifter som kan medföra fara för någon som vi inte haft kontakt med. I övrigt är det upp till den som berättar att avgöra vad den vill berätta eller inte.
Kommentar av Flyktingarna.se
Migrationsverket skriver: ”Tolkar ska följa vissa regler. Före tolkningen ska tolken informera båda parter om sin roll, om tystnadsplikt och skyldigheten att tolka allt som sägs i rummet. Tolken tolkar allt som sägs, utan att lägga till eller dra ifrån.”
Bristen på auktoriserade tolkar har dock under flera år varit ett återkommande problem i asylprocessen. Advokatsamfundet har upprepade gånger påpekat denna brist. Bland annat 2009 när generalsekreterare Anne Ramberg skrev följande i Advokaten:
”Det ökade inslaget av muntlighet i asylprocessen har medfört att det råder stor brist på auktoriserade tolkar. Utan tillgång till tolkar med för uppgiften relevanta språkkunskaper minskar rättssäkerheten allvarligt i asylprocessen.”
Förbättringar sägs nu vara på gång men för alla som inte kunnat förmedla sina asylskäl är skadan redan skedd. Vi vet inte hur många fall det kan handla om men bara ett fall av bristande tolkning är ett fall för mycket.●
Vad säger politiker och myndigheter?
”Vi ökar förutsättningarna för att det inte ska ske utvisningar som strider mot Sveriges internationella åtaganden. Människor ska inte kunna utvisas från vårt land på grund av ojämna kunskaper på Migrationsverket eller på grund av otydlig information under asylprocessen”
– Maria Ferm (MP), talesperson för migrationspolitik, på sin blogg 15 mars 2012
”Sverige har en human och framför allt rättssäker asylprocess. Men vi har en reglerad invandring till Sverige och för att upprätthålla den rättssäkerhet och generositet som präglar svensk asylpolitik är det av yttersta vikt att de som inte bedöms ha tillräckliga skäl att stanna i landet även respekterar Migrationsverkets eller migrationsdomstolens beslut och lämnar landet.”
– Gunnar Axén (M), Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, i Kyrkans Tidning 5 mars 2013
”Att Sveriges asylprocess är human och rättssäker är något som påtalas av FN i många sammanhang. Det svenska systemet lyfts upp som ett föredöme – både vad gäller rättssäkerhet och mottagande.”
– Fredrik Bengtsson, Migrationsverkets presschef, i Norrköpings Tidningar9 augusti 2013
[…] och förutsättningar – blir jag illa berörd av det som framkommer om bristfälliga tolkningar, språktester och summariska processer […]